Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 8 februari 2017

Rapportnotis: Handelsbanken förbi konjunkturtoppen

Svenska banker har sluppit den branschkris resten av Europa sett. Det väcker en annan fråga - vad ska driva aktiekurserna vidare uppåt från redan höga nivåer?



Starkt resultat, höga krav


Källa: Handelsbanken
Jag tänkte helt kort sätta ned en spontan reflektioner om Handelsbankens rapport idag. Det är egentligen ingen rapportgenomgång utan bara en tanke rapporten förstärkte.

I likhet med övriga banker så genererar bankerna just nu starka rapporter med ett risktagande som åtminstone med regleringarnas mått inte avskräcker. Kärnkapitalrelationerna ligger högt och möjliggör stora utdelningar. Handelsbanken ligger 25,1 procent i detta riskvägda mått på kapitaltäckning.

Någonstans i bakhuvudet bör investeraren ha att alla svenska banker ligger högt i det här måttet men lågt i rak jämförelse mellan länder av eget kapital och annan egen finansiering (tier 1 capital). Det här kan bara ha tre förklaringar.

Den första är att hela det svenska banksystemet är bättre än omvärlden på att låna ut till rätt låntagare än andra länders. Något som motsägs av att vi haft två bankkriser de senaste 25 åren. Det andra är att riskmodellerna inte speglar verklig risk. En fråga som var aktuell kring Nordea i somras. Det tredje är att bankerna har valt en riskmix så att de hellre lånar ut till säkrare låntagare. Det skulle i så fall, om konkurrensen är god, synts i lägre vinster.

Personligen lutar jag åt att vi precis som hänt tidigare underskattar brister i kvaliteten i bankernas egna riskmodeller. Är verkligen säkerheter inlagda till rätt bedömda marknadsvärden exempelvis? Den som får sin bostad värderad vid nya bolån kan undra. Det är en större fråga och i någon utsträckning får man väl (med viss försiktighet) lita på genomlysningen myndigheterna gör.

Handelsbanken pekade i sin rapport dock främst på punkt tre. Lånen har vinklats bort från mer riskfyllda alternativ. Det här stämmer väl med att exempelvis tillverkande företag haft svårare att låna medan exempelvis fastighetsbolag haft enklare. Hela den rörelsen på marknaden stämmer väl in i mönstret att låga räntor och andra stimulanser mer styrts mot tillgångspriser än reala investeringar.

Om Handelsbanken skulle vrida upp belåningen till mer riskfyllda företag, så skulle det kräva mer kapital. Det här håller nere potentialen att öka avkastningen på eget kapital. Notera att den nu, justerat för de långa räntorna är på samma nivå som 2007. Värderingen av eget kapital ligger i sin tur över nivån vid den tidpunkten.

Vad ska växa?

Det här ställer en relevant fråga - hur ska vinsterna fortsätta öka framöver? I Sverige är frågan hur länge bolånen kan dra iväg och marginalerna där är redan goda. Frågan är också om bolagen nu ska börja låna i större utsträckning. Det kräver i så fall att de ser andra konjunkturutsikter än de som ligger i BNP-prognoserna framåt, som istället tyder på att vi ser en avmattning av den heta svenska konjunkturen kommande år.

Handelsbanken har vuxit i Storbritannien även om den verksamheten nu tyngdes av negativa valutaeffekter. Uppsidan är förstås att vara en uppstickare på en stor marknad.  Fast även där har konkurrensen ökat och i vissa segment har marginalerna börjat pressats. Sedan är det förstås vars och ens gissning om vad Brexit leder till men få tror att det på kort sikt ökar den ekonomiska aktiviteten i landet.

Den som skärskådar provisionsnettot ser inte heller några riktiga vinnarnischer. Dyra fonder pressas, även om det inte märktes hos Handelsbanken, internationellt av lågprisförvaltning (aktiv eller passiv). Betalningssystemen är kassakor men kanske inte ger några ökande vinster utan snarare så möter de ökande konkurrens.

När det gäller kostnaderna är neddragningarna av kontor och personal redan långt gångna. Däremot tickar IT-kostnaderna på uppåt i en snabbare takt än tillväxten. Någon tydlig trend att sänka kostnadsandelen på annat sätt än att öka intäkterna syns alltså inte.

En obligation?

Under kvartalspresentationen cirkulerade mycket kring om Handelsbanken kommer att återköpa aktier framöver. Vad ska bolaget med sina extra marginaler jämfört med kapitalkraven till? Tillväxt var det återkommande svaret, som bolaget gav. En möjlighet är också att kapitalkraven börjar lättas, det pågår ju i USA och det verkar inte omöjligt att nya Baselavtal inte blir så tuffa som de tidigare verkat.

Om det inte går att driva tillväxten, så blir bankaktierna allt mer att betrakta som obligationer. Den befintliga verksamheten kanske inte är så räntekänslig men den riktiga uppsidan i en större ränteuppgång som inte åtföljs av en lika stark konjunkturuppgång är svår att sen. På kort sikt går det kanske att krama ur lite till om räntan stiger tillräckligt för att förbättra marginalerna på inlåningen utan att påverka marginaler och volym på utlåning. Det är mer finjusteringar. En större ränteuppgång skulle däremot knappast dra iväg volymer och marginaler i rätt riktning.

Kvar blir då hur högt en säker intjäning ska värderas. Nu ligger värderingen på historiskt höga nivåer, mätt som p/b-tal. Här skulle stigande räntor, särskilt om det är realräntorna vi talar om, var en press nedåt. Frågan är vad som skulle vara en press uppåt? Möjligen det där med slappare regelverk, i så fall.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 


Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad!


12 kommentarer:

  1. Svenska hushållens belåningsgrad är väldigt höga sett till historiska siffror. Svenska hushåll är därmed ett av de mest skuldsatta hushållen i världen. Bankerna har väldigt mycket utstående lån och vid en räntehöjning bör ju räntenettot förbättras. Alla som sitter på lån måste helt plötsligt betala mycket högre räntor och intäkterna bör ju i så fall öka?

    http://fuckyoufonden.blogspot.se/2017/02/kopvarda-aktier-vecka-5.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja. Upplåningskostnaderna stiger också. Bankernas marginaler var som lägst på bolån när räntan var som högst 2007. Finns skäl att tro att det upprepas.

      Ett är ökadet priskänslighet från låntagarna och kanske ökad konkurrens när fler jagar på en marknad där kanske belåningen sjunker. Bland annat.

      Radera
    2. Att komma bort från minusräntan bör initialt gynna bankerna, men allt för hög räntestegring ökar ju sedan risken för större kreditförluster.

      Radera
    3. Precis så, upplåningskostnader ökar och det finns också en risk att kreditförluster ökar, främst mot småföretagen som drabbas om den privata konsumtionen minskar iom. räntehöjning (betala bostadslån istället för att konsumera).
      Däremot har Aktieräven rätt att det gynnar bankerna om minusräntan försvinner då det, generellt, inte tas ut minusränta mot kunderna, även om det finns undantag.

      Radera
    4. Ja, det håller jag med om. Det jag menade med att krama ur lite till vid en begränsad räntehöjning.

      Radera
  2. Historiskt har det vart en dålig affär att sälja aktien. Jag väljer att behålla mitt innehav i Handelsbanken, men det blir ingen ökning närmaste tiden. Mvh Slimis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är svårt att invända emot. I det här fallet tror jag inte långsiktiga ska bry sig nästan alls. Det ser inte ut som en riktig bankkrasch är på ingång i närtid.

      Radera
  3. Nordea känns bäst i branschen med fin utdelning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju den enda banken av europeiska mått i Sverige - på gott och ont. Tycker nog det fortfarande finns en del osäkeret i deras värdering av riskerna men det höll ju den här gången. Intressant som obligation.

      Radera
  4. Hur blir det med de nya Basel IV reglerna? Får de svenska bankerna lov att ha kvar sina hemmasnickrade riskvägdatillgångs-modeller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan komma något i mars/april kanske... Det jag såg för ett tag sedan var kompletterande krav på oviktat eget kapital och annan säker egenfinansiering (Tier 1). Fast det lät under kvartalsdragningen som om SHB räknade med en viss ökning av kärnprimärkapitalet (dvs det riskviktade). Hur som helst klarar svenska banker hårdare krav men det kan ju gröpa ur framtida utdelningar.

      Radera
  5. Bra inlägg. Tror som du att det finns många risker i att äga banker. Inte minst de systematiska. Känns som ett dåligt läge att köpa banker efter den skuldökning och bostadsprisökning som skett på sista tiden med en risk att skulderna inte kan öka mycket mer framöver. Mycket talar på att det kommer regleras åt det hållet, vilket gör att det blir begränsat med framtida tillväxt. Sen, som du säger så har troligtvis inte bankerna tagit höjd för en större kris i Sverige eller Globalt, så som de gjorde på 90-talet och finanskrisen. Dessutom, mycket innovativa firmor tar marknadsandelar i betalningssystem och tror vi bara sett början till intåg av indexfonder och prispress på fondförvaltning i Sverige. Tror allt fler blir medvetna konsumenter som vill ha lägre avgifter. Och högre räntor kommer nog snarare leda till ökad prispress på räntorna, jämfört med det motsatta som skett.
    En fråga till dig som är mer insatt; vad tror du om bankernas exponering mot systematiska risker? Om vi ser en nedgång i t.ex. bostadspriser i kombination med en lågkonjuntktur, hur bra förberedda är bankerna på det?

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam