Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 25 februari 2017

När är aktiva fonder rätt val? (3 snabba)

Indexfonder slår ju aktiva fonder år ut och år in, både i resultat och i tillväxt hur mycket kapital som förvaltas. Finns det inget stöd för att välja aktiva fonder? Jodå, en hel del. Här är veckans 3 snabba både i blogg och vlogg.

Reklam: Nya kunder på Nordnet får 200 kronor om de sparar 2000 före 1 mars. Värdekoden finns här.

Höga priser, fusk & brist på insyn


I teorin är aktiv förvaltning ett helt rimligt och vettigt fenomen på en välfungerande marknad.

Insamling, analys och prissättning av information är ingen automatisk process. Någon - människa eller robot - gör jobbet och får betalt för det. Ett sätt att få mer betalt för samma arbetsinsats är att öka kapitalet du förvaltar.

Andra är förstås beredda att betala för ditt arbete om det ger resultat i form av avkastning. I teorin borde aktiva fonder efter avgifter ge något bättre avkastning än passiva.

Det är rimligt eftersom du som köpare i en aktiv fond tar en extra risk och får sämre överblick av vad du äger än i en passiv fond.

Källa: Wsj


Problemet är att så har inte resultatet fallit ut. Jag har skrivit om problemen i fondbranschen i ett antal inlägg. För att samla ihop argumenten visar de här sammanställningarna i Wall Street Journal och på bloggen Ekonomistas att:

  1. I snitt avkastar aktiva fonder sämre än indexfonder
  2. Historisk avkastning & stjärnor i Morningstar har inget förklaringsvärde över huvud taget för framtida resultat
  3. Fonder som presterat bättre än index bakåt i tiden är inte mer troliga att prestera bättre framåt
  4. Förvaltare som presterar bättre än snittet presterar inte heller i genomsnitt bättre än index framåt

Källa: WSJ


En del av det här förklaras av att fondbranschen plågats av omfattande fusk, som dolda indexfonder och diverse dyra dola kostnader som att dyrt köpa tjänster internt av andra delar av banken.

Den viktigaste förklaringen är annars att det helt enkelt är för dyrt med aktiv förvaltning. På en mogen aktiemarknad är priset på aktier, riskpremien, runt 5 procent (ovanpå det får du även en riskfri ränta). Med avgifter över en procent är det i praktiken omöjligt att slå index.

Säger undantagen något?


Hur är det då med enskilda exempel? Det går alltså inte att i förväg peka ut men efteråt finns det ju i en stor grupp alltid vissa som utmärker sig.

Två sådana hade nyligen en debattarikel i Dagens Industri. Didner & Gerge och Lannebo Fonder verkar på alla sätt vara skickliga förvaltare. Däremot är deras reultat inget som motsäger empirin ovan. Strategin att välja vinnare slog ju inte i snitt index.

Det som verkar vara de lysande undantagen är trots det den punkt som verkar vara svårast att ta till sig.


Portföljerna finns på Shareville (reklamlänk)

Kanske kan det vara en tankeställare att jämföra de här toppförvaltarnas resultat med vår avkastning. Kom ihåg att vi har en bred portfölj med aktier innehaven spridda över länder, branscher och bolagsstorlekar. Volatiliteten styr jag så att den alltid ligger under börsens. Resultatet håller dessutom hög konsistens. Vi har slagit index (SIXRX). 72 procent av måanderna sedan starten.

Nu är frågan bevisar det här att min förvaltning är bättre än index och den hos de båda toppförvaltarna. Det historiska resultatet är nämligen ett av två argument de använder som argument i sin debattartikel. 

Svaret är nej. Det finns förklaringar till att vår portfölj presterat bra, som jag skrivit om här.

En faktor är att tur spelar större roll än vi förstår. Dessutom är kopplingen mellan enstaka kloka beslut och framtiden inte så stark som vi tror. Ekonomin ändras hela tiden ändras och marknaden anpassar sig, som jag skrev om här.

Det är lite som att försöka skriva hitlåtar att vara förvaltare. Du måste alltid hitta på något nytt för att slå marknaden. Så ett sätt att se på saken är att Didner & Gerge och Lannebo förvisso är stjärnor på förvaltarhimlen men du kan aldrig veta när de är over the hill. Det finns ju som sagt inget teoretiskt fel i att betala för kompetens.

Rådet är väl att blicka framåt och mer tänka som en skivbolagsdirektör än som ett fan när du funderar på vem som lyckas framåt
Betala inte för mycket är väl en annan bra utgångspunkt.

Det här handlar avsnittet Fixa Fondportföljen i Sparskolan om. Modellen för att välja fonder som jag använder där har jag skrivit om i det här inlägget samt tillämpat på Odin Fonder i det här inlägget.

Gynnar indexfonder aktiv förvaltning?

Det andra argumentet i förvaltarnas debattartikel är att en ökande andel indexfonder gynnar kvarvarande aktiva förvaltare. 

Teorin är att indexföljare förstärker felprissättningar. En rimlig tanke eftersom indexfonden bara agerar på av andra tillförd kunskap. Om felaktiga förväntningar höjer en aktie så ökar dess vikt i indexfonden. 

Dessutom hamnar indexfonden alltid efter den aktiva förvaltare som identifierar att ett aktiepris verkar vara fel. I en teoretisk värld där det bara fanns en aktiv förvaltare, så skulle ju indexfonden alltid köpa och sälja till det pris den aktive förvaltaren satte.

Det är teorin. Föe det är viktigt att veta att så här långt har de här inte hänt. Aktiva fonder har inte börjat knappa in på indexfonderna ännu. 

Det här skulle kunna hända om konkurrensen mellan aktiva fonder minskade. Om det blev små informationsmonopol i olika aktier eller på vissa marknader.

Det går också att tänka på det som en jämvikt. Aktiva fonder borde efter avgifter som avspeglar priset på informationsinsamling och analys slå passiva ungefär med priset på den osäkerhet den här typen av förvaltning ger

Men som sagt än så länge är antagligen aktiva fonder för dyra för att det här fenomenet ska fungera i praktiken.




Ett intressant fenomen är att robotar i allt större utsträckning tar hand om de mindre felprissättningarna. Det är både de mer kända tradinginriktade robotarna och programmen som handlar på kvantitativa analyser på olika marknader.

En analys av krisen i aktiv förvaltning är att fonderna inte hängt med i utveckling inom fintech, som pressar priserna på allt från courtage till förvaltning.

Lugn börs har gynnat index

Källa: WSJ

Den andra faktorn är att möjligheten för aktiva fonder att hitta lönsamma felprissättningar ökar ju mer marknaden rör sig. Indexfonderna följer ju med och kan förstärka svängningar på börsen.

Det här får faktiskt betydligt mer utrymme i Wall Street Journals artikelserie, som det här inlägget bygger vidare på, än den svenska diskussionen om för hög andel indexfonder.

Om börsen rör sig mycket är det ju per definition alltid initierar av aktiva förvaltare men förstärkt av indexfonder. En aktiv förvaltare som då på rätt grunder går emot strömmen i någon del kan få en överavkastning.

Teoretiskt skulle det kunna ses som att priset på information stiger i en svår börs. Om det bara tickar på stadigt uppåt, då kan du placera lite hur som och fondavgiften blir svår att försvara. Ännu mer så om totalavkastningen sjunker när den riskfria räntan pressas mot och under noll.

Ungefär så har det sett ut efter finanskrisen och passiva fonder har som sagt med råge slagit aktiva. Kännetecknande för de här åren är också att korrelationen mellan i stort sett alla tillgångar och marknader ökat.

Vi har levt i en era när stimulanser från centralbanker varvat med tillfällig skuldoro gjort att börsen gått upp och ned i en lång risk on och risk off.

Nu kan det se annorlunda ut. Möjligen är vi i slutet av en lång uppgång. Kanske kommer mer osäkerhet och svagare samband mellan olika investeringar framöver. I en sådan miljö blir det viktigare att göra rätt och dyrare att alltid göra som alla andra.

Problemet för småspararen förblir dock att ingen vet vem som kommer att göra rätt framöver. Så det här skulle även kunna vara ett argument för att placera sparandet i stora förvaltare med låg avgift som statens Såfa i PPM.

Det är dock enkelt att se att skickliga förvaltare som Didner & Gerge eller Lannebo skulle trivas i det här klimatet.

Kinesisk galenskap gynnar aktiva fonder

Källa: IMF
Ett tredje argument är att det på många marknader förekommer tillfälliga eller strukturella felprissättningar. En indexfond skulle ju aldrig kliva av Stockholms bostadsmarknad oavsett vad den kostade. Tvärtom skulle andelen på den marknaden öka så länge priserna gick upp. Det är det ju inte säkert att du vill vara en del av.

Felprissättningar kan uppstå överallt. Något som forskningsfältet behavioural finance visat. Över tid försvinner de och det går fortare på välfungerande och bra genomlysta marknader. För småbolag och på nya marknader kan det ta längre tid.

Ofta är dessutom staten inblandad på ett eller annat sätt. Kina är ett bra exempel, som jag skrev om här senast. De största bolagen är statligt ägda jättar med låg lönsamhet. Den som köper index i Kina får främst en del i den här strukturen.

Så det finns flera goda argument för att investera aktivt och det kan vara genom aktiva fonder. Tyvärr är exemplen få på att priset är rimligt för det du köper.

Sedan var det allt det där med fusk och mygel. Det gäller dock inte alla förvaltare, exempelvis är det inget jag förknippar fonderna jag nämner i det här inlägget med.


Därför är det visst möjligt att för den som gör en ordentlig hemläxa och framför allt blickar framåt inte bakåt att med forskningen i ryggen välja en aktiv fond. Sedan är det synd att många fonder på stora välfungerande marknader fortfarande kostar mer än en procent. Då är det svårt att vinna. Är det inte dags att följa med utvecklingen på courtage, indexfonder och det mesta annat numera och börja sänka priserna ordentligt?

För vår del tycker jag det är enklare att direkttäga en aktieportfölj med bra riskspridning. Jag har dock för skojs skull skapat en aktivt vald fondportfölj, som ska kunna ägas utan att kräva egen analystid. Den har jag skrivit om här.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 


Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad! 

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här 

18 kommentarer:

  1. Om man vid jämförelser mellan indexfonder och aktiva fonder tar hänsyn till alla fonder som under åren lagts ner eller slagits ihop med andra fonder, blir resultatet ännu mer till indexets fördel (survivor-biased data).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uppfattade att WSJ fick med den justeringen men inte säker. Står survivor biased free i graferna. Annars är ju det alldeles hopplöst när en del fondbolag är igång. Det känns stundtals som Boiler Room när de börjar med många fonder och sedan låter slumpen skapa vinnare och löpande plockar bort resten.

      Radera
    2. Är det filmen ”Boiler Room” du menar? Har tyvärr inte sett den, är den sevärd?

      Radera
    3. Ja, den är sevärd. Liknelsen är att de varje dag ringer två grupper personer. Den ena får köpråd och den andra säljråd på samma aktie. Dag två ringer de den grupp som fick rätt uppdelad i två grupper med nya köp och säljråd. Sedan startar de samtidigt om med nya grupper. På så sätt har de efter någon vecka en grupp personer som tror att de är världens största aktieproffs.

      Radera
    4. Aha, jag har hört om detta trick förut, som är som en inverterad pyramid. JL Collins nämnde det i sin ”The Simple Path to Wealth” (en bok jag läst nyligen och uppskattar). Säkert lätt att bli lurad av detta upplägg om man inte är på sin vakt. Får ta och titta på filmen! Tack ;-)

      Radera
  2. Bra när det redovisas om data är "survivor biased free", ja.

    Har precis avslutat läsningen av Bogles ”The Little Book of Common Sense Investing” från 2007 och skrivit en liten genomgång av boken. Det finns (i kapitel 8) en intressant graf över aktiva fonder under perioden 1970–2005 och hur de klarat sig mot index (S&P500). Av 355 fonder hade hela 223 avslutat sin verksamhet. Det är anmärkningsvärt många! Och försvinnande få aktiva fonder (0,8%) hade uthålligt slagit index under den 35-årsperioden.

    https://sensimsteps.blogspot.se/2017/02/the-little-book-of-common-sense.html

    Tack för din intressanta blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt trevlig genomgång av boken. Rekommenderas til andra. Jag hade inte snappat upp din blogg tidigare. Lägger till den i blogglistan.

      Radera
    2. Tack ska du ha, Gottodix! :-)

      Radera
  3. Tack för ett bra inlägg, jag tycker att du summerar på ett bra sätt. Det blir intressant att se hur det blir i framtiden när det gäller indexfonders vs aktiva fonders storlek och vad det kommer att innebära för marknaden. Själv är jag inte orolig i dagsläget att indexfonder har blivit för populära, eller att de kommer att blir det i den närmaste tiden:

    http://indexinvesteringar.blogspot.se/2017/02/finns-det-en-risk-att-indexfonder-blir_5.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande inlägg. Ja, det är helt klart en teoretisk fråga att indexfonder skulle bli för stora. Intressant att Malkiel uttalat sig i frågan.

      Radera
  4. Intressant. Själv förstod jag dock ingenting. Fast så är det aktiemarknaden är komplex, och obegriplig.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
  5. http://www.philosophicaleconomics.com/2016/05/passive/

    Tycker jag har en intressant synsätt. Passiva indexfonder kan inte bli för stora istället kommer bara de bästa aktiva vara kvar och sätta priser. På så sätt blir marknaden mer effektiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den var riktigt bra underbyggd med fakta och referenser. En reflektion var att den förutsätter aktiva investerare som alltid sätter priset objektivt och rätt. Det har ju varit en hel del exempel de senaste åren på vad som händer när konkurrensen brister mellan banker som satt priser på allt från guld, silver, räntor med mera.

      Det sagt, det stämmer nog att det är ett mycket avlägset problem att indexfonderna blir för stora.

      Radera
  6. Tror personligen att det här fenomenet beror på att så många aktivt förvaltade fonder historiskt egentligen bara har köpt index. Anledningen är väl att man jämförs med index och för att behålla jobbet ska man väl inte avvika för mycket i negativ bemärkelse, då är ju det rationella att minimera nedsidan från index och därmed ligga så nära som möjligt, går det dåligt då så gör det det för alla. Och sedan lägger man på en förvaltningsavgift på 2% på det så är man nöjd som förvaltare.
    På sikt kommer väl privatsparare mer och mer inse att kejsaren är naken, fondförvaltare sitter inte på nån magisk formel (förutsatt att dom inte använder just magic formula) de följer index, och det kan du också göra genom att köpa en indexfond som inte behöver lika höga förvaltningsavgifter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det. Jag har funderat kring vad drivkraften bakom att köpa aktivt förvaltade fonder är. Inte alls utifrån tanken att det alltid måste vara fel utan bara kring vad är det olika köpare vill åt?

      Är det bara som index meb bättre, då är det nog nästan att se som ett felköp. För så blir det ju inte i snitt. Det vore nog skönt för många aktiva att slippa den förväntan också. Den som ändå har den målbilden borde nog köpa index och sedan lägga till något (egna aktier, en smal fond eller liknande).

      Radera
  7. Tack för ekonomivärldens bästa blogg!
    Många är ju väldigt oupplysta och oinsatta i ämnet. Frågar du Svensson vad index, inflation och konjunkturcykel är så är det väldigt många knappt vad det betyder. Då kan det kännas säkert att lämna över ansvaret till någon som sköter det till en avgift. Och även om personen helt enkelt kör på 30 % räntefonder, 50 % index och 20 % aktier, på ett investeringssparkonto, kommer Svensson tycka att det är bra jobbat. Men med lite intresse och kunskap förstår man såklart att det går att göra själv. Någonting jag tror kommer bli allt vanligare i dagens hyperglobaliserade samhälle. De aktiva förvaltarna måste, precis som du säger, skilja sig ur mängden när det kommer till bl.a. börskrascher och insiderinformation som kan göra att de slår index. Annars tror jag att de kommer att sakta men säkert försvinna i linje med att kunskapen ökar bland medelsvensson.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Det är synd att så många som beskriver sig själva som nybörjare eller "dåligt insatta" väljer så svårt.

      Det färgar nog av sig på hela diskussionen. Till och med på en perfekt fungerande fondmarknad borde förstås de med minst insikt välja de enklaste formerna av förvaltning. För min del tycker jag aktiv förvaltning borde vara ett alternativ för den som själv ser sig som och har kompetens att vara en aktiv investerare.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam