Så påverkar USA:s klimatavhopp dina investeringar

USA hoppar av klimatavtalet eller åtminstone gör Donald Trump det. Vad betyder det för dig som investerare? Några effekter kommer rätt snabbt medan andra smyger sig på.

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Se världen med världens ögon

Om man vill prata med Usa vem ringer man? 21 stater behåller klimatmålen. https://t.co/ZebdIHglUd

— Gottodix (@Gottodix) 2 juni 2017

Donald Trumps avhopp från klimatavtalet var veckans självklara huvudnyhet. För det framstår nästan som hans personliga avståndstagande. Amerikanska delstater och bolag har liksom världens övriga länder i stor utsträckning bestämt sig för att frivilligt arbeta vidare med miljömålen.

Överallt debatteras nu effekterna på miljön och världens klimat, så jag känner inte alltför dåligt samvete att hålla mig till en snävare fråga - hur påverkas ekonomin och investeringsklimatet.
Det här är även veckans 3 snabba om Trump, klimatet & dina investeringar.

Jag tänkte alltså inte ta upp miljöaspekter men eftersom jag vet att jag har en politiskt bred läsekrets kanske jag ska vara tydlig med att jag tillhör dem som ser det som mycket ogenomtänkt att inte göra det som går för att begränsa en på alla sätt mycket kostsam miljökatastrof som nog kommer vad vi nu än gör.

Hela portföljen ser lite överköpt ut. Samtidigt tog momentum tag i börsen veckan som gick. Här är planen för veckan📈https://t.co/Fb0uT5LYWk pic.twitter.com/RxpFsiQh1J

— Gottodix (@Gottodix) 4 juni 2017

Den tolkningen av fakta färgar förstås av sig på min analys men jag tror effekterna för en investerare är ungefär de samma oavsett det som förstås egentligen är huvudfrågan - hur påverkas världens miljö av det här beslutet? Jag brukar predika att en investerare, oavsett sina egna uppfattningar, måste försöka förstå hur världen betraktas av andra. Det är väsentligt viktigare, och förstås en rätt cynisk syssla, eftersom det lär påverka marknaden på många olika sätt.

Innan jag kör igång analys vill jag också tipsa om att den som vill följa hur jag tänker kring våra investeringar inför nästa vecka alltid kan göra det på Sparskolan. Jag har ju försökt dela upp det så att den här bloggen får vara mer analytisk medan Sparskolan är mer rak på sak och förhoppningsvis rätt lättläst.

Spelar klimatavhoppet någon roll för världshandeln?

Germany and China vow to deepen ties amid Trump concerns https://t.co/mFElg5C4mT via @Reuters pic.twitter.com/b8suW41Our

— Dan Popescu (@PopescuCo) 1 juni 2017

Politiskt och redan mycket omdiskuterat leder USA:s frånträde från världsscenen till nya allianser. Det var förstås inte en slump att Kina och EU i veckan slöt ett nytt avtal om handel och klimatfrågor. Ett alltmer isolerat USA är ett tema som kan komma att bli allt vanligare de kommande åren. Det framstår till exempel som helt osannolikt efter det här utspelet att det blir några nya handelsförhandlingar mellan USA och EU den här mandatperioden.

Det är inte en tillräckligt tydlig signal för att agera på men det är också en stark blipp att de redan stora handelsflödena mellan Europa, främst Tyskland, och Kina kommer att öka. Många svenska bolag är minst lika beroende av utvecklingen i Asien, där tillväxten är högre, som det är av utvecklingen i USA.

När Usa miljödumpar sin industri ses det som osjyst konkurrens. Handelskrig rycker närmare. https://t.co/Fci5prP5Xu

— Gottodix (@Gottodix) 2 juni 2017

Ett problem för världsekonomin som ser svårt ut att undvika på lite sikt är att inom energi, råvaror och kanske en del industri så lär det följa en diskussion om amerikansk miljödumping. Det ligger inte alls långt borta att övriga världen då riktar något slags miljötull mot amerikansk import. Branscher som stål har redan i princip blivit avgränsade av mellan olika världsblock. Den utvecklingen lär stärkas.

Mer extremt är att ett fullskaligt handelskrig nu är närmare än det varit mycket länge. För till ovanstående konflikt ska läggas att Trump fortsatt ser det som ett problem att Tyskland exporterar mer till USA än vice versa.

Det är en typ av risk som börsen sällan prisar in, eftersom den är så abstrakt och utvecklas stegvis i så många led. Den ser dock högst verklig ut. Däremot är den knappast påtaglig i närtid utan mer den typ av faktor som i efterhand visade sig ha större effekt än man trodde. Alla som kan från båda sidor havet gör nu utspel för att lova och framhålla att handeln fortsätter som vanligt. Förhoppningsvis blir det så men någonstans i bakhuvudet är det nog ändå bra att ha att den transatlantiska handel, som under decennier varit fundamentet i hela världsekonomin nu synligt krackelerar.

En rimlig gissning är att det först blir svårare att konkurrera och exportera i industrin. Den av globala varumärken formade konsumtionen borde kunna klara sig bättre men visst är det en fråga hur till exempel Apples telefoner framstår i Kina när regimen både puffar för lokala initiativ och framställer USA som en miljöbov. Inte minst kan det nog bli lättare för Kina att, som de många gånger gjort, fatta beslut som gör livet svårare för amerikanska bolag exempelvis genom att använda konkurrensregler.

The Arctic is now expected to be ice-free by 2040 https://t.co/GWDSAzq9ka #climate pic.twitter.com/2ADQig6vFS

— World Economic Forum (@wef) 2 juni 2017

Den som tar ett krasst investerarperspektiv på utveckling ser att förutom försämring leder klimateffekterna på lång sikt till förändring. En sådan är att det inte är alltför avlägset att sjövägen till Asien via Nordpolen kommer att vara ett rimligt alternativ för transporter. Det knyter ihop världens ekonomi ytterligare - ironiskt nog inte minst mellan Europa och Kina. Just den effekten ska nog mer ses som en avlägsen blipp vid horisonten.

Förnybart styr energimixen framöver

Clean energy investment is forecast to continue despite Trump quitting the Paris deal https://t.co/1ks2hyN1zs pic.twitter.com/QTBL08dkTv

— Bloomberg (@business) 2 juni 2017

En uppenbar investerarfråga är hur den i stora delar politiskt styrda energimarknaden utvecklas Långsiktigt verkar effekten på förnybar energi bara påverkas marginellt. En förklaring är att den i stor utsträckning dels påverkas av politiska incitament, dels hur teknikutvecklingen påverkar kostnaderna för exempelvis vind- och solenergi. 

Källa: BP Energy Outlook 2035 (2017 edition)

Den allmänna bilden före USA:s avhopp var att den globala tillväxten i energibehov kommer att täckas med förnybart medan övriga energislag ligger stabilt eller backar. Traditionella energislag blir i den här scenarierna inte längre den ledande faktorn i energimixen. Ett skäl till det är att utifrån utgångspunkten att det blir en omställning till förnybart, oavsett takt, så finns det faktiskt traditionell energi i överflöd att använda. 

Olja, kol och kärnkraft kommer inte ta slut under vår livstid. Däremot kommer de troligen till del att fasas ut. Det är åtminstone den verklighetsbilden som t.ex. BP pekar ut i sin framtidsanalys. Det här är viktigt att ta till sig. Det finns olika uppfattning om hur snabbt förnybart växer och om det kommer en ny period av högre priser på exempelvis olja. Det finns däremot få, inklusive de stora oljebolagen, som tror annat än att riktningen är mot den här omställningen.

This is what the demise of oil looks like https://t.co/SLOrcT5hgk pic.twitter.com/zeAO4H2ahN

— Bloomberg (@business) 31 maj 2017

Det blir istället kostnadsutvecklingen i produktionen av olika traditionella energislag som blir avgörande. Här hemma har vi sedan länge en diskussion om huruvida kärnkraft är lönsamt. Den kommer fortsätta helt oaktat USA:s klimatbeslut. Det är möjligen i Kina som den kraftkällan skulle kunna användas för att skynda på omställningen bort från olja och kol. Snarare är det så att kärnkraftens framtid avgörs av efterfrågan och hur mycket som kan tillgodoses av förnybar energi och energieffektiviseringar.

I artikeln från Bloomberg, som visar efterfrågan mätt i miljoner fat per dag (mbpd), ovan ser man tydligt hur efterfrågan på olja sannolikt mattas av snarare än ökar de kommande åren. Många av de förändringar som går utöver oljebolagens bedömningar (inklusive BP:s ovan) är sådana som att materialet i plast byts ut från olja till andra lösningar. Antag att det blir så, då blir antagligen det en de facto standard över hela världen, eftersom länderna utanför USA och de flesta stater i USA agerar i den riktningen.

Kanske gäller det samma sådant som elbilar. Fast det är lätt att förstå att Elon Musk tagit avstånd från presidenten. För i en värld där elbilar är en viktig del i framtidsplaneringen från Europa till Indien och Kina framstår det alltmer som om bolaget har fel hemmamarknad.

Produktionen av kol och olja stiger

Despite Paris accord exit, companies expect little change https://t.co/ftY43Yez9V pic.twitter.com/kjZYTDoZdL

— WSJ Graphics (@WSJGraphics) 2 juni 2017

Däremot leder den amerikanska politiken till en boost för kol- och oljeindustrin i USA eller snarare en förstärkning av den breda satsning Trump redan gjort på de här branscherna. Det här är en konkret förändring som påverkar världsekonomin.

US oil production is now growing so fast it is on course to hit a record high above 10m b/d this year, says Rystad Energy. #oil #OOTT pic.twitter.com/Ximx6hziph

— Ed Crooks (@Ed_Crooks) 31 maj 2017

Jämfört med punkterna ovan som är mer övergripande, långsiktiga och osäkra, så verkar USA:s ökade energiproduktion vara en faktor som kommer att slå igenom nästan säkert och redan har börjat göra det. Mycket lite tyder på att OPEC och Ryssland får ordning på oljepriset framöver. Dessutom kommer sannolikt produktionsöverskott av andra insatsvaror som stål bestå.

This number is a slap in the face of Opec. US oil rigs grew by 11 this week. Rig number has more than doubled from a low of 316 in May 2016. pic.twitter.com/coMCu6qs1C

— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 2 juni 2017

Det här har långtgående effekter även på sådant som inflationen och faktiskt även inflationsförväntningarna. Det i sin tur innebär att centralbankerna lär vara mer försiktiga med räntehöjningar. Det samtidigt som länder och branscher som gynnas av lägre eller åtminstone dämpade oljepriser får en boost.

Källa: FED St Louis

Hit hör till exempel oljeimporterande tillväxtländer, som redan nu ser ut att vara årets stora vinnare. Även konsumtion borde gynnas medan läget för industrin är mer blandat, eftersom en del av deras efterfrågan kommer från energisektorn.

Nu går det att invända att Donald Trumps stora satsning på kol och olja är mer än bara att hoppa av klimatavtalet och det är väl sant. Så i den meningen är det inte avhoppet i sig som ger de här effekterna men vänd på det. Finns det just nu något som tyder på att Trump inte kör på för fullt med den del av hans politik som faktiskt ger det resultat han eftersträvar?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

• På Sparskolan är senaste inlägget "Portföljen: lyckade case & nya planer"
• Senaste krönikan till Nordnet var "Börsoptmisterna slår tillbaka" 

• I nya numret Värdepappret skriver jag, i mitt inlägg som är gratis att läsa, om "Relativ värdeinvestering finns det?"
• Senaste inlägget på YouTube var "3 snabba om relativt spännande aktier"

Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.