Pundets fall är en gamechanger i sig
Pundet mot dollar (blå), kronan (röd) & euron (orange) Källa: TradingEconomics |
Om möjligt ännu mer dramatisk är utvecklingen på valutamarknaden. Pundet är nu ner över 10 procent mot omvärldens valutor. Svallvågorna har också rullat i en kedja där dollarn stärkts och yenen ännu mer.
I Storbritannien är redan en stor räntesänkning prisats in och i andra länder som kan ge trygghet faller också räntan. Däremot går den upp för länder med mer osäker betalningsförmåga. Effekterna på valutamarknaden har varit så stora att de faktiskt dämpat reaktionen på guldet. Priset hade redan gått upp under året och hittills har dollarn varit förstahandsvalet.Här var det fullt. Guldet hade rusat färdigt före #brexit nu blir det dollarn som tar över. https://t.co/c94i7g1pjO via @FT— Gottodix (@Gottodix) 27 juni 2016
Det är med andra ord stora effekter som, om de består, har stor effekt inte bara på på börsen utan även på den reala ekonomin. Ta bara exemplet med en tvåsiffrig devalvering hos en av Sveriges största handelspartners och konkurrenter.
Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudande
Viss förnekelse i reaktionen
Tuff vecka på ingång. Här är mina tankar (med rättad länk). Hur tänker ni?https://t.co/83VC8HkTWn— Gottodix (@Gottodix) 26 juni 2016
Påfallande ofta återkommer tolkningar som förringar effekten. Överdrivet, det blåser över eller det är alltid bättre att sitta still. Det är många, som är säkra i sina utlåtanden. Ett exempel var twitteromröstningen ovan. Inför börsdagen var det bara 16 procent av de svarande som tyckte sälja var ett alternativ.
Vi kompletterade vår minskade exponering förra veckan med att, som jag annonserade igår, köpa en bearfond för en del av kassan i morse. Inte för att det bevisar något men åtminstone den första börsdagen blev det en bra affär. Poängen är att det är ett mycket tveksamt råd att säga, som på Rapport ikväll, att det bästa är att sitta still i båten. Det går inte att påstå. För ingen vet. Jag tycker det är ett bra råd att inte byta investerarstrategi mitt i en börsstorm. Det är något helt annat.
Ingen lösning i sikte
Så här långt finns det mycket lite som talar för en snabb väg ur det politiska tumult som uppstått. Båda de stora brittiska partierna är i realiteten utan beslutsfähig ledning och signalen är att det inte kommer att hända så mycket mer förrän i höst.Steg 1 är att det finns en plan från politiker eller centralbanker. Steg 2 är att kommunicera den. Till dess nedåt. https://t.co/2kZb7xJCSS— Gottodix (@Gottodix) 27 juni 2016
Labour, Tory, Storbritannien, EU, London. Inte mycket som håller ihop just nu. https://t.co/wZHO1fGGD8— Gottodix (@Gottodix) 27 juni 2016
Möjligen kan den icke-strategin lugna marknaden, särskilt om den kombineras med det utspel som Angela Merkel gjorde att på något sätt ska en bra lösning för alla parter komma till stånd.
Med de fakta som finns så här långt framstår det ändå som lite optimistiskt. Det rimliga positiva scenariot är snarare att nedgången landar men inte direkt vänder upp.
Det är i bankerna det skälver
Om alla de ansträngningar världsekonomin nu utsetts för inte leder till att någon del faller igenom kan det mycket väl så småningom bli den vändning optimisterna ser. Det finns dock några rejäla risker som om de faller ut skulle kunna leda till väsentligt större negativa effekter än de vi sett hittills. Dollarstyrkan och ett nytt oljeprisfall är två faktorer jag nämnt tidigare.
Den riktigt stora är dock den europeiska banksektorn. Det tas upp både i "Brexit means interest rate purgatory for the banking sector" (FT) och i "Bank Shares Drop as Analysts Weigh ‘Brexit’ Impact -
‘Political and economic uncertainty is here to stay,’ analysts at Deutsche Bank say in somber assessment" (Wsj)
I vintras var bland annat Deutsche Bank riktigt illa ute och konkurrsskydd i banken kostade faktiskt mer än under finanskrisen. Problemet var att dålig lönsamhet hotade möjligheterna att finansiera banken. Det i sin tur delvis som en effekt av hårdare regleringar, ökade kapitalkrav och diverse rättstvister. I bakgrunden har dock ett allt större hot tornat upp sig både för banker och livförsäkringsbolag - minusräntorna.
Är det någon signal som varit tydlig över hela jorden nu så är det att räntorna kommer att förbli lower for even longer. Det här sätter trovärdigheten hos banker och försäkringsbolag under stark press. Skälet att bank och försäkring inte rasat samman trots att affärsmodellen inte fungerar just nu är att staten övertygat investerarna om att situationen är tillfällig. Om den inte är det, så är det vinterns problem i Deutsche Bank som väntar.
Ännu finns förtroendet men när RBS backar 26 procent är det förstås inte enbart för att det blivit lite svårare att driva en sammanhållen bank i Europa. Det finns också en genuin oro för att priset för den här krisen blir att bankerna än en gång hamnar på obestånd.
En röst för förändring
— AnneJocteurMonrozier (@Anne_JM) 27 juni 2016
Nu tror jag inte att ens den värsta risken ovan är den troligaste men det är den vi talar om och det är bland annat därför nedgången är så skarp just nu. För min del kommer jag att tänka på ett råd min morfars far fick av banken när han oroade sig för den inte obetydliga familjeförmögenhet som var placerad i Krugerpapper - problemen är överdrivna, sitt still i båten. Tyvärr sjönk den. Något jag hoppas de som utan reflektion ger samma råd i dag tar ansvar för. Panik är ingen produktiv känsla men den som sticker huvudet i sanden klarar sig inte bättre.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här |
Vad har förändrats? Ingenting. Investerare vet att något är fel med världsekonomin och att centralbankerna håller på att tappa kontrollen. Olika politiska oroshärdar dyker upp med jämna mellanrum som man "skyller på" för risk off. Personligen är jag mer orolig för Kinas valuta-försvagning och privata skuldberg. Mitt råd är att alltid ha en balanserad portfölj så att man inte behöver ändra allokering beroende på hur man tror marknaden ska gå, alternativt en momentum-strategi, som ger automatisk, icke känslostyrd risk off/on. Bra alternativ för aktier är att kostnadssnitta (cost averaging) eller ännu bättre värdesnitta (value averaging) sina inköp.
SvaraRaderaIntressant inspel. Det som kan ha ändrats är väl antagandet om hur länge räntorna kan ligga ultralågt.
RaderaJag är i min grundsyn inne på samma linje som Anonym ovan, dvs ända sedan finsanskrisen sköts på framtiden har det skavt, något är fel, men alla springer vidare längst med potemkinkulisserna mot nya ATH eftersom pengarna vill inte hoppa av för tidigt och det trycks ju massa nya gratispengar.. förlåt krediter menar jag.
SvaraRaderaSå vid varje skakning blir det en ganska stor riskoff när kapitalet undrar om det är dags nu tillslut att betala tillbaks för 2008.
Nähä, vi putsar kulisserna lite till, ändrar lite bankregler i kina, och USA höjer statens lånetak osv.
Trillioner brukade vara en astronomisk siffra, nu är det en ekonomisk...
Anyway, Kina och deras skuldbubbla är ju som även nämndes ovan riskmässigt en drake som hela tiden står bakom draperiet....
Det jag egentligen främst väldigt gärna skulle vilja höra vad andra tror om är att om vi får en bankkris i EU nu, hur stora är riskerna att det skulle smitta över och dra igång den latenta kinesiska bank/marknadskrisen?
OM det skulle det hända samtidigt får vi nog om en utdragen global ekonomisk supernova.
Intressant reflektion. Risken för en europeisk bankkris är relativt hög. En kinesisk skuldkris är också helt möjlig men skulle på kort sikt troligen implodera in i den kinesiska ekonomin.
RaderaVad tror ni om 'lower for ever', eller i varje fall väldigt länge?
SvaraRaderaSom naturvetare har jag alltid haft svårt att förstå hur ekonomer så kallt kan räkna med oavbruten exponentiell tillväxt. En tillväxt på 2% innebär ju en fördubblingstid på ca 35 år, dvs våra barn kommer att vara 4 gånger effektivare än våra föräldrar och våra barnbarn 16 gånger effektivare än våra far- och morföräldrar.
Ska man höja blicken till naturvetenskapliga perspektiv är de ekonomiska cyklerna väldigt långa. Det är inte så att länder alltid växer. Kinas BNP stod stilla från 1500-talet fram till 1979. Digerdöden gav flera hundra år av tillbakagång i Europa.
RaderaDäremot kommer det eror av ekonomisk förändring. Vi höjer fortfarande den globala levnadsstandarden baserat på industrialiseringen. Det finns forskning på energieffektivitet som visar att mycket av tillväxten har kommit genom att energi (t.ex. olja) flyttats ur marken till produktion. Det är en utdragen engångseffekt. Mycket tillväxt har de senaste decennierna kommit från tillväxtländer som växer ikapp rikare länder (det gäller även vår tillväxt men genom export). Nu pågår några stora teknikskiften - digitalisering, automatisering och genmodifiering. De öppnar för en tillväxtvåg men säker kan man aldrig vara.
För övrigt är inte befolkningsförändringar heller ett nytt fenomen. Historiskt har de bästa perioderna för ekonomin varit när antalet och andelen unga ökat. Där är vi ju inte riktigt :)
Ska man höja blicken till naturvetenskapliga perspektiv är de ekonomiska cyklerna väldigt långa. Det är inte så att länder alltid växer. Kinas BNP stod stilla från 1500-talet fram till 1979. Digerdöden gav flera hundra år av tillbakagång i Europa.
RaderaDäremot kommer det eror av ekonomisk förändring. Vi höjer fortfarande den globala levnadsstandarden baserat på industrialiseringen. Det finns forskning på energieffektivitet som visar att mycket av tillväxten har kommit genom att energi (t.ex. olja) flyttats ur marken till produktion. Det är en utdragen engångseffekt. Mycket tillväxt har de senaste decennierna kommit från tillväxtländer som växer ikapp rikare länder (det gäller även vår tillväxt men genom export). Nu pågår några stora teknikskiften - digitalisering, automatisering och genmodifiering. De öppnar för en tillväxtvåg men säker kan man aldrig vara.
För övrigt är inte befolkningsförändringar heller ett nytt fenomen. Historiskt har de bästa perioderna för ekonomin varit när antalet och andelen unga ökat. Där är vi ju inte riktigt :)
tänker lite högt i samma banor: Ett system där beståndsdelarna inte ändras kan konfigureras och optimeras till att bli effektivare, men det finns ju då en optimal övre gräns man efter ett tag närmar sig asymptotiskt och möjligheterna till ännu bättre vinst blir mindre och mindre.
RaderaSå det krävs nya komponenter/gamechangers om det inte skall börja stagnera, saker ni nämnde ovan, ångmaskinen, olja, datorer, industrirobotar, outsourcing till låglöneländer, ...
Min känsla är att man idag höjer gränsen i små steg med många olika tekniker men det inte finns så värst mycket utrymme. Skulle vara trevligt om det kunde komma en stor gamechanger snart. Borde lätta på trycket. På senare tid (50 år eller så) har väl medelinkomsten egentligen minskat samtidigt som folk jobbar allt mer och hårdare i jakten/optimeringen på bättre vinster?