Sidor

måndag 27 juni 2016

Bankkrisen (inte Brexit) är den stora oron just nu

Nej, det går inte att vara säker på att det börsoron blåser förbi. Det behöver inte bli en krasch men det finns riktigt allvarliga risker i kortleken.


Pundets fall är en gamechanger i sig

Pundet mot dollar (blå), kronan (röd) & euron (orange) Källa: TradingEconomics
Det har varit en hård dag på börsen. Den gick väl någorlunda enligt förväntningarna. Fredagens fall på runt fyra procent i övriga Norden kompletterades med lika mycket till när Stockholm öppnade. Antagligen har inte den riktiga falluckan öppnats ännu. Prognoserna var ju en nedgång på 15 till 20 procent, i så fall är vi knappt halvvägs. Det låter inte orimligt.

Om möjligt ännu mer dramatisk är utvecklingen på valutamarknaden. Pundet är nu ner över 10 procent mot omvärldens valutor. Svallvågorna har också rullat i en kedja där dollarn stärkts och yenen ännu mer.


I Storbritannien är redan en stor räntesänkning prisats in och i andra länder som kan ge trygghet faller också räntan. Däremot går den upp för länder med mer osäker betalningsförmåga.  Effekterna på valutamarknaden har varit så stora att de faktiskt dämpat reaktionen på guldet. Priset hade redan gått upp under året och hittills har dollarn varit förstahandsvalet.

Det är med andra ord stora effekter som, om de består, har stor effekt inte bara på på börsen utan även på den reala ekonomin. Ta bara exemplet med en tvåsiffrig devalvering hos en av Sveriges största handelspartners och konkurrenter.

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudande

Viss förnekelse i reaktionen  

Två frågor återkommer i nästan alla analyser, oavsett om de kommer från media, analytiker eller media. Den ena är hur länge kommer det att pågå. Den andra är om det finns verkliga hot i oron eller om vi bara genomlever ett ovanligt högljutt brus.

Påfallande ofta återkommer tolkningar som förringar effekten. Överdrivet, det blåser över eller det är alltid bättre att sitta still. Det är många, som är säkra i sina utlåtanden. Ett exempel var twitteromröstningen ovan. Inför börsdagen var det bara 16 procent av de svarande som tyckte sälja var ett alternativ.

Vi kompletterade vår minskade exponering förra veckan med att, som jag annonserade igår, köpa en bearfond för en del av kassan i morse. Inte för att det bevisar något men åtminstone den första börsdagen blev det en bra affär. Poängen är att det är ett mycket tveksamt råd att säga, som på Rapport ikväll, att det bästa är att sitta still i båten. Det går inte att påstå. För ingen vet. Jag tycker det är ett bra råd att inte byta investerarstrategi mitt i en börsstorm. Det är något helt annat.

Ingen lösning i sikte

Så här långt finns det mycket lite som talar för en snabb väg ur det politiska tumult som uppstått. Båda de stora brittiska partierna är i realiteten utan beslutsfähig ledning och signalen är att det inte kommer att hända så mycket mer förrän i höst.

Möjligen kan den icke-strategin lugna marknaden, särskilt om den kombineras med det utspel som Angela Merkel gjorde att på något sätt ska en bra lösning för alla parter komma till stånd.
Med de fakta som finns så här långt framstår det ändå som lite optimistiskt. Det rimliga positiva scenariot är snarare att nedgången landar men inte direkt vänder upp.


Det är i bankerna det skälver

Om alla de ansträngningar världsekonomin nu utsetts för inte leder till att någon del faller igenom kan det mycket väl så småningom bli den vändning optimisterna ser. Det finns dock några rejäla risker som om de faller ut skulle kunna leda till väsentligt större negativa effekter än de vi sett hittills. Dollarstyrkan och ett nytt oljeprisfall är två faktorer jag nämnt tidigare.

Den riktigt stora är dock den europeiska banksektorn. Det tas upp både i "Brexit means interest rate purgatory for the banking sector" (FT) och i "Bank Shares Drop as Analysts Weigh ‘Brexit’ Impact -
‘Political and economic uncertainty is here to stay,’ analysts at Deutsche Bank say in somber assessment" (Wsj)
I vintras var bland annat Deutsche Bank riktigt illa ute och konkurrsskydd i banken kostade faktiskt mer än under finanskrisen. Problemet var att dålig lönsamhet hotade möjligheterna att finansiera banken. Det i sin tur delvis som en effekt av hårdare regleringar, ökade kapitalkrav och diverse rättstvister. I bakgrunden har dock ett allt större hot tornat upp sig både för banker och livförsäkringsbolag - minusräntorna.

Är det någon signal som varit tydlig över hela jorden nu så är det att räntorna kommer att förbli lower for even longer. Det här sätter trovärdigheten hos banker och försäkringsbolag under stark press. Skälet att bank och försäkring inte rasat samman trots att affärsmodellen inte fungerar just nu är att staten övertygat investerarna om att situationen är tillfällig. Om den inte är det, så är det vinterns problem i Deutsche Bank som väntar.

Ännu finns förtroendet men när RBS backar 26 procent är det förstås inte enbart för att det blivit lite svårare att driva en sammanhållen bank i Europa. Det finns också en genuin oro för att priset för den här krisen blir att bankerna än en gång hamnar på obestånd.


En röst för förändring


Nu tror jag inte att ens den värsta risken ovan är den troligaste men det är den vi talar om och det är bland annat därför nedgången är så skarp just nu. För min del kommer jag att tänka på ett råd min morfars far fick av banken när han oroade sig för den inte obetydliga familjeförmögenhet som var placerad i Krugerpapper - problemen är överdrivna, sitt still i båten. Tyvärr sjönk den. Något jag hoppas de som utan reflektion ger samma råd i dag tar ansvar för. Panik är ingen produktiv känsla men den som sticker huvudet i sanden klarar sig inte bättre.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


8 kommentarer:

  1. Vad har förändrats? Ingenting. Investerare vet att något är fel med världsekonomin och att centralbankerna håller på att tappa kontrollen. Olika politiska oroshärdar dyker upp med jämna mellanrum som man "skyller på" för risk off. Personligen är jag mer orolig för Kinas valuta-försvagning och privata skuldberg. Mitt råd är att alltid ha en balanserad portfölj så att man inte behöver ändra allokering beroende på hur man tror marknaden ska gå, alternativt en momentum-strategi, som ger automatisk, icke känslostyrd risk off/on. Bra alternativ för aktier är att kostnadssnitta (cost averaging) eller ännu bättre värdesnitta (value averaging) sina inköp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant inspel. Det som kan ha ändrats är väl antagandet om hur länge räntorna kan ligga ultralågt.

      Radera
  2. Jag är i min grundsyn inne på samma linje som Anonym ovan, dvs ända sedan finsanskrisen sköts på framtiden har det skavt, något är fel, men alla springer vidare längst med potemkinkulisserna mot nya ATH eftersom pengarna vill inte hoppa av för tidigt och det trycks ju massa nya gratispengar.. förlåt krediter menar jag.

    Så vid varje skakning blir det en ganska stor riskoff när kapitalet undrar om det är dags nu tillslut att betala tillbaks för 2008.

    Nähä, vi putsar kulisserna lite till, ändrar lite bankregler i kina, och USA höjer statens lånetak osv.

    Trillioner brukade vara en astronomisk siffra, nu är det en ekonomisk...

    Anyway, Kina och deras skuldbubbla är ju som även nämndes ovan riskmässigt en drake som hela tiden står bakom draperiet....

    Det jag egentligen främst väldigt gärna skulle vilja höra vad andra tror om är att om vi får en bankkris i EU nu, hur stora är riskerna att det skulle smitta över och dra igång den latenta kinesiska bank/marknadskrisen?

    OM det skulle det hända samtidigt får vi nog om en utdragen global ekonomisk supernova.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant reflektion. Risken för en europeisk bankkris är relativt hög. En kinesisk skuldkris är också helt möjlig men skulle på kort sikt troligen implodera in i den kinesiska ekonomin.

      Radera
  3. Dilettant Invest29 juni 2016 kl. 15:24

    Vad tror ni om 'lower for ever', eller i varje fall väldigt länge?

    Som naturvetare har jag alltid haft svårt att förstå hur ekonomer så kallt kan räkna med oavbruten exponentiell tillväxt. En tillväxt på 2% innebär ju en fördubblingstid på ca 35 år, dvs våra barn kommer att vara 4 gånger effektivare än våra föräldrar och våra barnbarn 16 gånger effektivare än våra far- och morföräldrar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska man höja blicken till naturvetenskapliga perspektiv är de ekonomiska cyklerna väldigt långa. Det är inte så att länder alltid växer. Kinas BNP stod stilla från 1500-talet fram till 1979. Digerdöden gav flera hundra år av tillbakagång i Europa.

      Däremot kommer det eror av ekonomisk förändring. Vi höjer fortfarande den globala levnadsstandarden baserat på industrialiseringen. Det finns forskning på energieffektivitet som visar att mycket av tillväxten har kommit genom att energi (t.ex. olja) flyttats ur marken till produktion. Det är en utdragen engångseffekt. Mycket tillväxt har de senaste decennierna kommit från tillväxtländer som växer ikapp rikare länder (det gäller även vår tillväxt men genom export). Nu pågår några stora teknikskiften - digitalisering, automatisering och genmodifiering. De öppnar för en tillväxtvåg men säker kan man aldrig vara.

      För övrigt är inte befolkningsförändringar heller ett nytt fenomen. Historiskt har de bästa perioderna för ekonomin varit när antalet och andelen unga ökat. Där är vi ju inte riktigt :)

      Radera
    2. Ska man höja blicken till naturvetenskapliga perspektiv är de ekonomiska cyklerna väldigt långa. Det är inte så att länder alltid växer. Kinas BNP stod stilla från 1500-talet fram till 1979. Digerdöden gav flera hundra år av tillbakagång i Europa.

      Däremot kommer det eror av ekonomisk förändring. Vi höjer fortfarande den globala levnadsstandarden baserat på industrialiseringen. Det finns forskning på energieffektivitet som visar att mycket av tillväxten har kommit genom att energi (t.ex. olja) flyttats ur marken till produktion. Det är en utdragen engångseffekt. Mycket tillväxt har de senaste decennierna kommit från tillväxtländer som växer ikapp rikare länder (det gäller även vår tillväxt men genom export). Nu pågår några stora teknikskiften - digitalisering, automatisering och genmodifiering. De öppnar för en tillväxtvåg men säker kan man aldrig vara.

      För övrigt är inte befolkningsförändringar heller ett nytt fenomen. Historiskt har de bästa perioderna för ekonomin varit när antalet och andelen unga ökat. Där är vi ju inte riktigt :)

      Radera
    3. tänker lite högt i samma banor: Ett system där beståndsdelarna inte ändras kan konfigureras och optimeras till att bli effektivare, men det finns ju då en optimal övre gräns man efter ett tag närmar sig asymptotiskt och möjligheterna till ännu bättre vinst blir mindre och mindre.

      Så det krävs nya komponenter/gamechangers om det inte skall börja stagnera, saker ni nämnde ovan, ångmaskinen, olja, datorer, industrirobotar, outsourcing till låglöneländer, ...

      Min känsla är att man idag höjer gränsen i små steg med många olika tekniker men det inte finns så värst mycket utrymme. Skulle vara trevligt om det kunde komma en stor gamechanger snart. Borde lätta på trycket. På senare tid (50 år eller så) har väl medelinkomsten egentligen minskat samtidigt som folk jobbar allt mer och hårdare i jakten/optimeringen på bättre vinster?

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.