Sidor

lördag 28 maj 2016

Världen, moralen och skulderna

Synen på länders skulder ändras snabbt. Det är inte självklart att det är bra i en värld tyngd av krediter.


Länders skulder är moral

Hur länge skulle världen upprätthålla synen på länders skulder som moraliska åtaganden? Skuldbördan i flera länder har passerat hållbara nivåer och i ännu fler har de stigit betänkligt.

I veckan blev det klart att både Puerto Rico och Grekland kan se fram emot skuldavskrivningar om än i olika tidsperspektiv. En intressant vändning är att diskussionen börjat ändra karaktär. Det är en ekonomisk inte moralisk fråga om skulderna borde skrivas av.

"Soverign default its not personal just business" (Wsj) var därför en krönika som hängt i luften ett tag. Dagens tre snabba är en kommentar till den artikeln.



Vem är fri från skuld?

Ett land på obestånd har setts som paria, åtminstone under en obligatorisk period av botgöring. Dess ledare har närmast setts som kriminella.  När det gäller skulder till hushåll och företag ser bilden mer spretig ut över världen.

I USA är ett bolag som går i konkurs inget absolut hinder för en entreprenör som vill  satsta på en ny affär. På samma sätt är huset bankens och lånen lösta om värdet faller för mycket. Två exempel på en inställning där konkurs är en affärsrisk även för långivaren.

Reklam: börja spara gratis här

Motsatsen finns i norra Europa inte minst i Tyskland men visst är det så att även vi i Sverige har vi svårt att lita på en företagare som misslyckats eller en bolånetagare som blir sjuk och inte kan betala sina lån.

Det skulle du ha tänkt på tidigare är vår syn medan det i andra länder är banken, om någon, som blir skurken. I Usa finns det med rötterna i trettiotalet exempelvis en hel mytbildning om att banken "tar" gården.

Lunchen är aldrig gratis

Fast vad händer när skulder blir en rent affärsmässig bedömning? Det enkla svaret är att långivaren vill ha betalt. Risken finns alltså att offentliga institutioner blir ett kreditobjekt bland andra. Det har vi delvis redan sett inom Sverige, när kommuner tilläts gå i konkurs, och i Europa när olika länder inom eurozonen får betala olika mycket för sina obligationer. Nu verkar fenomenet bli globalt. Det leder till att länder numera alltmer blir en placering bland andra. Det i sin tur gör de höga skulderna på sina ställen lite obehagliga.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


4 kommentarer:

  1. Vad är det för kommuner som gått i konkurs du pratar om? Den biten var ny för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exemplet är Haninge utanför Stockholm på 90-talet (och internationellt förstås flera som Detroit senast). Sedan är det alltid en förenkling att kalla det konkurs, för det finns ju ingen fogde som kan mäta ut tillgångarna.

      http://www.offentligaaffarer.se/2011/02/07/kan-en-kommun-ga-i-konkurs/

      Radera
  2. Hej!
    Intressant fråga!
    Jag undrar vad du menar/syftar på när du säger att det är en mytbildning att banken "tar" gården.
    Banken har ju aldrig lånat ut något, den har enbart skapat krediter för vilka de inte har täckning.
    I Sverige är ju situationen sämre eftersom banken tar gården OCH "lånet" kvarstår dessutom för bolånetorsken.
    M.v.h.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menade att det skrivits musik, böcker och filmer kring att banken tar gården. En svensk skull nog mer se det som att du förlorade gården för att du inte betalade för dig. Ordet "bolånetorsk" är en bra beskrivning av vår syn på saken.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.