Sidor

fredag 27 maj 2016

Kommer SAS och andra flygbolag någonsin lyfta?

Flygbolag tjänar aldrig några pengar, sägs det. Så var går det att få avkastning på att antalet flugna mil fortsätter öka?

Skillnaden mellan bolag och bransch

flygbolag blir aldrig lönsamma

Vad hade du betalt för att efter andra världskriget få del av avkastningen från den växande flygindustrin? Rätt svar är ingenting. Exakt hur dålig investeringen hade varit finns det olika siffror på men sannolikheten att du gått plus är minst sagt låg, som framgår exempelvis i "Can Airlines Make Money?" (Priceonomics) och "Why airlines make such meagre profits" (Economist).

Reklam: Börja spara gratis genom att klicka
I den senare artikeln sätts vinstmarginalen för de senaste 60 åren till 1 procent per år. Det räcker inte långt i en kapitalintensiv bransch. Det är det jag i dagens tre snabba menar med att i branscher där staten pumpar in pengar i utbudet är det mycket svårt att få lönsamhet. Bilden känns igen exemelvis från dagens stålindustri.



Vinnare och förlorare

Förutom statlig inblandning har förutsättningarna för industrin ändrats flera gånger. Avregleringen med start på åttiotalet var en sådan förändring. Den ledde vidare in i det som benämnts timglaskonsumtionen. Numera är vi mer benägna att köpa billigt eller välja något dyrare, tiden när alla ville ha samma oftast nationella alternativ är över. Jag brukar ta exemplet att när jag växte upp stod det en Volvo på varje uppfart, det var bara årsmodellen som skiljde sig åt. Numera står där antingen en Hyundai eller en BMW.

Så ser det även ut i flygindustrin, illustrerat i bilder i "Airline
Industry
Overview
" (Columbia University). Det mest kända exemplet på det billiga alterntivet är Ryanair. Nu ser det dock mer osäker ut även för det bolaget - "Ryanair cautious after first earnings fall in 5 years" (FT). Missnöjda kunder börjar till slut tära på bolagets vinster. För problemet i flygindustrin är att Ryanair inte heller har någon långsiktig fördel.

En intressant aspekt för den som är intresserad av SAS är att i Ryanairs rapport är det rätt tydligt att branschen kan ha peakat för den här gången. Här är två bra artiklar, visserligen ur ett amerikanskt perspektiv, om det "Airline Profits Soar To Jaw-Dropping Record In 2015" (Huffington Post) och "Is There Room for Capacity Utilization Improvement in 2016?" (Market Realist).

Så var, om någonstans, finns affärsmöjligheten? Ett bra svar är hos flygplanstillverkarna. För där ser utsikterna bättre ut både de närmaste åren och på lite längre sikt "2016 Global Aerospace and Defence Sector Outlook" (Deloitte). I år förväntas försäljningen av kommersiella flygplan stiga 3,4 procent och om tio år säljs det 27 procent mer flygplan. Det på en duopolmarknad med Boeing och Airbus i kabinen.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


4 kommentarer:

  1. Och inom stål? Tillverkare av gruvmaskiner? ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut. Problemet är att Sandvik och Atlas Copco redan levt högt på detta. Numera kanske man ska leta åt andra hållet - vilka har glädje av billigt stål? I Kina är industrin redan överfylld av dåliga infrastrukturinvesteringar men det finns kanske andra. Köper inte Electrolux in mycket stål till sina vitvaror. :)

      Radera
  2. En annan vinnare är ju flygplatser. Köpenhamns lufthavn som finns noterad på danska börsen tjänar ju pengar som gräs. Mer flygtrafik = mer intäkter utan att kostnaderna ökar särskilt mycket? Dessutom ett naturligt monopol. Hur stor chans är det att någon smäller upp en ny flygplats med kapacitet att bli Skandinavienhubb för alla dom stora flygbolagen i Danmark/sydsverige regionen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ett alternativ. Kan även gynnas av att livbolagen letar stabila kassaflöden när det inte längre går att få avkastning på obligationer. Enda abret är att de ofta påverkas av politik de med.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.