Hur hård press klarar SSAB?

Senast jag kollade SSAB var läget riktigt risigt. Sedan dess har det blivit mycket värre. Så frågan blir ännu en gång konkurs eller köpläge?

Dyster bedömning i september 

Källa: Nordnet

I slutet på september skrev jag en dyster analys om  "SSAB - konkurs eller köpläge?" (Molekylär Ekonomi). Negativt kassaflöde i ett decennium, marginaler som omöjligt kommer tillbaka till fornstora dagar men framför allt en global överkapacitet trots ett orimligt lågt kapacitetsutnyttjande Slutsatsen blev ändå:

För egen del undrar jag om inte den oron gått lite väl långt. Eller kanske snarare lite väl snabbt, för den riktigt bra lösningen på sikt har jag inte sett. Men lite tillfälligt bottenfiske inför rapporten är inte uteslutet.

Tittar man på aktiens utveckling efter det tycker jag analysen föll ut rätt bra. Vi hade tidigare goda erfarenheter av att bottenfiska inför och sedan sälja aktien före rapport men den här gången låg vi still. Jag bedömde att risken var för hög och vi missade att följa vårt, som det visade sig, goda råd den gången. 

Var har hänt?

Nu ser det om möjligt ännu värre ut och en nyemission rycker allt närmare. Så det är väl läge att göra en liten uppföljning - är det konkurs eller köpläge? 

Den första iakttagelsen är att den redan tungt pressade branschen haft en förfärlig höst och inledning på det här året. Sämre nyheter än mer oro i Kina kombinerat med vikande amerikansk industrikonjunktur och hela energibranschen i kris går nog inte att få till. Krisen har fått amerikanska och europeiska politiker att kliva in och stötta med olika handelshinder, som beskrivs bland annat i den här artikeln. "EU Sets Tariffs on Steel Rebar Imports From China - The move is a sign the bloc is stepping up efforts to protect European steelmakers amid overcapacity" (wsj). 

Som ekonom är jag skeptisk till att använda tullar för att hindra försäljning av överutbud. Det är inte så att Kina dumpar stål för att vinna marknadsandelar och på sikt höja priset (jämför Saudiarabiens förhoppning inom olja). Kina säljer stål billigt för att ingen betalar mer. Den enda effekten en tull får i det läget är att köpare i väst får betala mer för samma vara än köpare i andra länder - en konkurrensnackdel för industrin som är svår att försvara. Den möter ju också överutbud och konkurrens om en otillräcklig marknad. 

Det har  kommit vissa signaler om att Kina är beredda att dra ned sin produktion men det har tidigare visat sig finnas en skillnad mellan centralregimens intentioner och regionernas genomförande. "China’s steel sector hit by losses - Price slump drives more than half of big producers into the red" (FT). 

Lite som i EU med andra ord, för Europa är helt på egen hand plågat av en stor överkapacitet - "Steelmaking in rich countries - A corrosive climate" (Economist). Det här har lett till att kapacitetsutnyttjandet i befintliga smältverk ligger på 65 procent - break even går vid 85 procent. Så även om tullar och nedläggningar skulle pressa ned utbudet är vägen till lönsam produktion lång.  

Den lilla ljusglimten är att efterfrågan ändå ser ut att öka i år "Global steel industry expected to return to growth - Tough market conditions to continue to plague companies, FT survey finds" (FT). Det är förstås en kontroversiell slutsats på en marknad där många investerare nu prisar in en konjunkturnedgång. Den som tror på ekonomerna mer än investerarna kan dock, likt branschen, hoppas på att det bottnar under året. Inom några av de mest avancerade nischerna inom specialstål ser det redan bättre ut medan bulkstål framstår som fortsatt mycket pressat. För SSAB blev därför sammanslagningen med Rautarukki olyckligt tajmad.

Min relflektion

Över hela världen kämpar stålbolag för sin överlevnad. Det finns förstås ett läge när priset blir tillräckligt lågt - i SSAB går det nu att köpa en krona eget kapital för 20 öre. I grunden är SSAB också välskött med en ledning och sannolikt storägare som gör sitt bästa för bolaget på sikt. Samtidigt är industrin hårt ansatt både av sina egna problem och nu även världsekonomins. Så visst kan det vara för billigt nu men det är en investering som gillar risk. Ett alternativ om du tycker oljemarknaden är för tråkig och förutsägbar. :)