Hej Ecb, det är finanskris!

Fritt fall på världens finansmarknader just nu. Någonstans måste man snegla på den otäcka frågan - är det finanskris nu? Så prissätter åtminstone marknaden risker i banksektorn för närvarande.

Twitter larmar

Källa: Twitter

Det är full storm på världens finansmarknader, sammanfattat av twitterkollaget ovan. Det skulle man kunna missa om man bara läste centralbanksprotokoll. För där framstår året som bra steg på vägen mot en stabilare ekonomi, om än med viss turbulens på vägen.

Värst drabbad är finanssektorn och epicentrum finns nu i Europas kvarvarande investmentbanker. Precis i nålens öga finns Deutsche Bank - det fria fallet lär behöva något slags landning för att den här marknaden ska vända. Problemet verkar vara en gigantisk klyfta mellan det ekonomerna prognostiserar och det investerarna ser.

Ekonomernas bubbla

Janet Yellen har spenderat två dagar i hearings i kongressen. Fed är visserligen oroade över den aktuella utvecklingen men ser ändå bara en inbromsad tillväxt som det troligaste scenariot för i år. Det är ett eko från "Subdued Demand, Diminished Prospects" (IMF World Outlook January update). Där huvudslutsatsen är:

Global growth, currently estimated at 3.1 percent in 2015, is projected at 3.4 percent in 2016 and 3.6 percent in 2017. The pickup in global activity is projected to be more gradual than in the October 2015 World Economic Outlook (WEO), especially in emerging market and developing economies.

Den slutsatsen kommunicerar för övrigt all världens centralbankschefer, inklusive vår egen Riksbank idag - här citerade från SIX, via Affärsvärlden. 

Riksbanken ser sammantaget goda förutsättningar för en fortsatt återhämtning i den globala konjunkturen. Den globala tillväxten och inflationen förväntas därför stiga de kommande åren.

Det är dock ett helt annat tonläge kring riskerna i ekonomin och minusräntor i USA är inte längre uteslutna - "Yellen Says Fed Should Be Prepared to Use Negative Rates if Needed" (Wsj). En intressant detalj är vad Janet Yellen väljer att trycka på när hon försvarar ekonomin: 

“There is always some chance of a recession in any year, but the evidence suggests expansions don’t die of old age.”

Det här tog Yellen upp redan vid sin presskonferens efter FED:s decembermöte. Det är även ett tema som dykt på flera andra sammanhang när ekonomer, från myndigheter eller andra ställen, ska kommentera världsekonomin. Skälet är förstås att investerarna inte tror på prognoserna.

När det gäller inflationen är tongångarna också samspelta som i en orkester. Fed talar om transitoriska (tillfälliga) effekter av fallande tillgångspriser (olja) samt ökade stimulanser från andra centralbanker (läs ECB och BoJ samt kanske även från Kina). Det pressar upp dollarn och det måste USA ta hänsyn till. Så här formulerar sig Riksbanken i dagens pressmeddelande.

Därtill är osäkerheten om den globala utvecklingen fortsatt stor, med låg inflation och flera centralbanker som bedriver mer expansiv penningpolitik. Svensk penningpolitik måste förhålla sig till detta. Annars riskerar kronans växelkurs att stärkas snabbare än i prognosen, vilket skulle göra det svårare att få upp och stabilisera inflationen runt 2 procent. [min kursivering]

Sverige har alltså liksom USA insett att i längden kommer vi få ge oss och acceptera en dyrare valuta med allt vad det innebär (inklusive en hel del positivt). Rädslan är bara att det inte räcker inför det som komma skall. Därför laddar Riksbanken för att försvara kronan och det oroar förstås omvärlden, som likt oss, kämpar för att inte inflationsförväntningarna ska vittra bort i den "transitoriska" motvinden. "Riksbank cuts rates deeper into negative territory - Move rattles markets on fears of global race to lower rates" (FT). Där en kommentar från HSBC är:

“Given the booming economy and rampant housing market, the decision may only serve to further raise financial stability concerns.”

Risk off svarar investerarna

Är det något alla verkar vara inställda på just nu så är det att ECB ska ladda kanonerna ordentligt i mars. Allt fler (oroande många?) ser det också som den sista utvägen - "Jefferies Strategist: The ECB and the BoJ Need to Go Way Bigger for Their Easing to Work" (Bloomberg). Intressant i den artikeln är också att den enkla förklaringen till raset enligt Jefferies är att Fed, möjligen ofrivilligt, signalerat att priserna nu ska börja sättas utan hänsyn till centralbanksstimulanser. Då skjuter riskpremien iväg som en raket rätt upp i höjden, för ingen har på många år tänkt sig att investera utan skyddsnät.

I en av marknadens underbara paradoxer är oron samtidigt lika stor för att den dopade lågränteekonomin kanske aldrig lättar. På det sättet lever vi just nu i den sämsta av två världar - Feds inflationsoro och ECB:s till synes eviga expansion. "Rush for havens as market turmoil intensifies - Fears over impact on banks from long-term negative central bank rates" (FT).

Min egen beskrivning är att det vi nu upplever är ekonomins oförmåga att absorbera ett gigantiskt överskott av alla produktionsfaktorer. Det sänker avkastningen för producenter av olja och i fallet med kapital för mellanhänderna, bankerna. Med sämre avkastning, stora balansräkningar och växande kreditförluster (om än i modest omfattning) ökar risken, då kräver staten att bankerna krymper sin balansräkning. Det räcker dock inte bankernas pengar till och nyemissioner blir svårt för den förväntade avkastningen är för låg.

Credit Suisse aktiekurs är den lägsta på 27 år. En av de värst drabbade bankerna får den här rubriken  "Deutsche Bank: No Liquidity Crisis but Capital Fears Are Right - Path to better capital ratios and returns looks treacherous" (Wsj). Det var därför ett minst sagt udda drag när banken häromdagen lanserade att de ska öka återköpen av egna aktier för att få upp kursen så att kovenanter  kopplade till bolagets aktie inte löser ut. Kopplingen finns via de roligt namngivna instrumentet coco-bonds. "Deutsche Bank considers multibillion bond buyback - Germany’s biggest bank steps up efforts to shore up tumbling shares" (FT). En känsla för allvaret i den situationen får man när finansministern och bankchefen uttalar sig så här:

Mr Schäuble said he had “no concerns” about the bank, while Mr Cryan said Deutsche’s position was “absolutely rock-solid”."

Marknaden är åtminstone riktigt rädd

För medan alla förklarar att det inte finns någon ny finanskris så har priset för att försäkra sig mot en konkurs genom s.k. CDS:er i exempelvis Deutsche Bank passerat nivåerna under finanskrisen. Här beskrivet av alltid lika negativa Zerohedge som även gör en jämförelse med när Lehman Brothers klappade ihop. Riktigt så illa kanske det inte går men uppenbart är att risken är kuslig - för varken Tyskland eller Europa har möjligheter att utan besvär ta över dåliga lån från banken. Den är det som brukar beskrivas som "to big to fail".

Den som vill läsa något mer balanserat men ändå djupt oroande kan kolla in - "Europe’s seismic markets in charts - Stock indices’ year-to-date losses hit double figures and bond yields at record lows" (FT). Överallt flyr kapital in i det som kan ge något slags trygghet - guld förstås och obligationer från säkra länder och företag. Ett riktigt oroande tecken är att skillnaden mellan korta och långa obligationer närmast rasar. 

Min reflektion

Är det fräckt att skriva att centralbanker, och kanske ekonomer i allmänhet inklusive vi som läser mycket makro, verkar leva i en bubbla? Sirenerna på marknaden larmar högt just nu, inte bara i form av fallande aktiekurser och oljepriser. Flackare yieldkurva är ett starkt tecken på dystrare utsikter och ska nog i det här fallet tolkas som att marknaden har en genuin oro för att krisen går över i en ny finanskris. 

Ett genomgående tema i den här krisen har varit att den varit svår att få fatt på för ekonomer. Det beror på att få av dess symptom syns i den reala ekonomin. Inte ens antalet konkurser har larmat även om de ökat något. Istället har den styrts av kapitalflöden - från Kina, oljeländer, tillväxtmarknader och helt enkelt ur risk - samt av ett investerarkollektiv som förutsatt att centralbankerna inte överger dem. 

Det är lätt att moralisera över men här och nu verkar ekonomin snabbt vara på väg mot en punkt där nya stora stimulanser krävs. För den som överväger motsatsen är det bara att konstatera att Lehman Brothers var en ganska stor bank, att Grekland är en liten del av EU medan de banker som nu pressas är i en helt annan skala. Så vad betyder det här för investeraren? Det beror på vem du är. För man kan se det så här också "Selloff in European Bank Stocks Seen as Buying Opportunity - European Central Bank support and reduced leverage speak in favor of banks" (Wsj).

För vår del åker vi med just nu. Det går åtminstone inte att klaga på spänningen det här börsåret.