2012 la vi om våra investeringar från indexfonder till aktiv förvaltning. Första månaderna hände inte så mycket, låg omsättning och fortfarande nära index. Därefter har det tagit fart.
Det går åtminstone inte att klaga på aktivitetsnivån. Jag tittar då och då på omsättningshastigheten i vår portfölj mätt som hur mycket vi sålt i förhållande till storleken på portföljen. I år kan den kvoten nog landa upp emot 1,5.
Jag är ingen trader utan arbetar mest top down och lägger mycket tid på bolagsanalyser. Vårt vanligaste innehav har vi på åtminstone ett års sikt, ofta längre och några är mer eller mindre köpta med siktet inställt på evigheten. Då är det förstås en hög siffra att sälja så mycket. När jag bryter ned siffrorna är det tre typer av affärer som höjer omsättningen:
1. Swing trades på marginalen i aktier vi är långsiktiga i
Det här har varit en riktig vinnarstrategi så här långt. Exempelvis är innehavet i Vitrolife numera betalt med handel i aktien på vägen. Det här är en del jag är rätt nöjd med - det känns intuitivt rätt att utnyttja sin inläsning till att passa på när aktien blir billig och sedan minska när det blir väl het.
En viss nackdel är det förstås att det kapar topparna något när aktier verkligen rusar.
2. Vi säljer ofta snabbt när bolaget svajar
Med några undantag är jag inte särskilt trogen våra innehav. Jag avskyr svåra beslut och inga beslut är så svåra som att försöka ändra sig efter att ha behållit en aktie som sedan fortsätter falla. Därför är jag ganska snabb med att klippa förluster (vi har hunnit med ganska många så här långt).
3. Vi spekulerar en hel del
Jag har inget emot att hoppa in i bolag på spekulation - exempelvis inför en rapport eller baserat på en rekommendation. För mig har det ofta varit ett bra sätt att lära sig mer om en bransch eller ett bolag och det har gått rätt ok.
Samtidigt kan jag konstatera att de flesta bloggrannar (och forskningen) förespråkar antingen riktig långsiktighet eller extrem kortsiktighet. Allt däremellan är svårt att försvara. Möjligen är det så att det är vår aktiva förvaltning av hela portföljen och inte minst dess risker som fått det att fungera ändå. Eller kanske slumpen. Svårt att säga. Nåja, what ever works.
Det vore intressant att höra andra åsikter i det här ämnet - hur mycket ska man handla med sin aktieportfölj?
Hej!
SvaraRaderaJag har sen i somras börjat intressera mig för själv aktivt förvalta våra sparpengar och har lekt runt med några tusenlappar för att lära mig. Håller även på att lära mig baserna med handel i en kurs. Vi är en familj som precis fått vår första lilla batting (6 månader) och man börjar såklart fundera på framtiden. Om du fick 10k i handen idag och skulle få dom att växa så mycket som möjligt under närmsta 3-5 åren, hur skulle du idag placera dom och varför?
Tack på förhand och tack för en superbra blogg!
/Marcus
Tack!
RaderaJag tycker i och med att det är ett begränsat belopp och att du vill lära dig kan det vara intressant att titta på ett solitt småbolag. Det är väldigt lärorikt. Vi har exempelvis hängt med ett tag i Vitrolife och lite kortare tid i Cellavision. Nu känns både lite väl heta men ska jag nämna två andra bolag som är rätt lätt att analysera i vår portfölj är det Doro och Bulten. Sedan kan jag inte ge ett sådant råd utan att nämna Aktieingenjören. På hans blogg hittar du massor med bra grundanalyser av småbolag att börja med.
Ett annat alternativ, eftersom du sparar till barn, är att börja med en aktie som skulle kunna passa för deras intresse (och kanske ditt). Det här hittar du mer om i det här inlägget på Nordnetbloggen
http://www.nordnetbloggen.se/spara-smartare-till-barn-och-barnbarn/19/07/2015/
Om du vill starta en aktieportfölj kan det här vara ett bra startinlägg.
http://gottodix.blogspot.se/2015/10/lasarfraga-maste-man-sprida-risken-i-en.html
Under 2015 har jag handlat mycket i min portfölj! Först och främst därför att jag har tagit hem vinster under sommarens turbulens för att därefter försöka kvitta mina förluster som uppstått under samma tid. Jag har s.k. vanlig depå. Under hösten har jag snabbt tagit hem vinster i Tele2 men även i Unibet. Tele2 tror jag inte så mycket på efter äventyret i Kazakstan så jag tog hem vinsten. Nu sitter jag och undrar hur jag skall göra med smärre förluster i Ratos och Swedbank, kvitta eller ej. Avvaktar fram emot julen om inget oväntat sker. Med 31 transaktioner hittills tar det något lite längre tid att deklarera i mars/april. //Gunilla
SvaraRaderaLite segt med deklarationen i vanliga konton. Vi gick ju ur Ratos nyligen men det var mest för att jag var osäker. Bolaget känns väl rätt ok, trots allt, eller?
RaderaHåller med om att exponering mot Kazakstan kan man vara utan just nu. Vi har (för ett bra tag sedan) haft både Millicom och Tele2. Funderar ändå lite på Telia men det är kanske dumt - priset (om det faller under 40) är väl det som lockar.
Återköper i Ratos. Tror på nye ordföranden eftersom han nu måste upp till bevis. Efter 5 år i träda är det ett måste. Är dock inte säker på om han kommer att bevara Private Equity-konceptet renodlat. Detta blir intressant! Utdelningen lär bli bra eftersom aktieägarna måste blidkas och företaget fyller 150 år! //Gunilla
RaderaMed tanke på resultatet de senaste 3 åren är det mer sannolikt att det fungerar än att det inte gör det för dig =).
SvaraRaderaPersonligen är jag helt katastrofal på marknadstiming utan nöjer mig med att köpa bra bolag och äga dem långsiktigt. Den stora förändringen som sker just nu är att jag håller på att ge upp gällande stora bolag och "värdecase" för att istället fokusera på små och bra bolag. Det är helt enkelt där som all min överavkastning gentemot index har funnits och de övriga casen fungerar snarare som sänken. Så att dyka in i bolag som eWork, Boule, Doro och G5 Entertainment kommer att vara prio 1, 2 och 3 för mig medan eventuell diversifiering kommer att ske via fonder.
Hoppas det :) när jag inte sätter mig på en hög häst och självförhärligar vårt resultat, så funderar jag på om det kan vara så att jag har varit rätt bra på att läsa centralbankernas agerande. Den eran lär ju snart ta slut. Bra analyser av småbolag varar däremot för evigt.
RaderaHade det bara varit mina pengar och inte så noga med hur det gick hade jag nog satsat helt på småbolagen, för det är himl kul. Du är ju därtill väldigt bra på det :)
Hej,
SvaraRaderaFör egen del tycker jag man ska handla så lite som möjligt. Ett år är inte lång sikt för mig, det är tvärtom ett väldigt kortsiktigt perspektiv. Med all respekt för dina resultat, men jag tror inte detta är något att rekommendera (även om vi alla är olika).
"Swing trades på marginalen i aktier vi är långsiktiga i" är en lustig formulering. Hur kan man swinghandla med aktier man är långsiktig i? Det är en motsägelse i ord...
Svajande aktier: Alla aktier "svajar" ständigt. H&M går ner i nivå (och/eller värdering); PG går ner i nivå (och/eller värdering); JNJ går ner i nivå (och/eller värdering); "fyll på valfri aktie här" som går ner i nivå (och/eller värdering). Ingen aktie går någonsin bara upp...
Ägde jag någon av dessa aktier (H&M, PG eller JNJ) skulle jag inte sälja om de gingo ner (i nivå och/eller värdering), givet att det inte är affärsmodellen som fullständigt havererar eller att ledningen avslöjats som lögnare och kriminella etc.
"Vi spekulerar en hel del": som jag tror har framgått ovan är det ingenting för mig. :-) Att ta en position innan en rapport släpps är måhända spännande, men likväl enbart hasdardspel IMHO.
För mig gäller alltså att köpa andelar i bolag som jag behåller för evigt. Handla fram och tillbaka ser jag som destruktivt; det är inte att ägna sig åt att "investera". Säljer gör jag bara om ett bolag havererar fullständigt (och då är det ju oftast för sent), men denna filosofi passar mig väl.
Gunilla,
Varför skulle du inte kvitta? Ett legalt sätt att minska skatten på. Frågan är väl snarare om du ska köpa tillbaka dem efter försäljningen?
Mvh
Carolus
swing-trada på marginalen läser jag som att man ligger långsiktig med 90% av sitt innehav men är beredd att sälja 10% om aktien blir övervärderad och sen ökar man med 10% igen när aktien blir billig. Då har man både långsiktighet och swingtrading i samma aktie.
RaderaAh, ok!
RaderaDet är ändå inte riktigt min melodi. Jag, eh, "köper" delen om att öka när jag tycker ett innehav är lågt värderat, men säljer gör jag inte även om jag skulle uppleva det som högt värderat. Undantag vore möjligen hysteriska värderingar à la IT-bubblan med stratosfäriska P/E-tal (även för den "gamla ekonomins" bolag)...
Hälsningar
Carolus
Bäste Carolus, Jag kvittar hela tiden. Ibland köper jag tillbaka, ibland inte. //Gunilla
RaderaJa, precis så menade jag med swing trading på marginalen. Jag ökar och minskar lite runt den normala nivå vi vill ha i olika bolag.
RaderaSedan är det som du skriver Carolus att allt passar inte alla. Kolla gärna in inlägget http://gottodix.blogspot.se/2015/06/smart-beta-ja-pa-kort-sikt.html
I den jämförelsen förespråkar du nog smart beta (om jag förstår dig rätt) medan jag driver vårt sparande mer som en liten hedgefond. Framtiden får väl utvisa om det fungerar :)
Hej,
RaderaJa, det liknar onekligen det jag beskrev ovan. Beteckningen "smart beta" är dock tveksam (IMHO). "Riktiga" värdeinvesterare ska ju fnysa föraktfullt åt beta och anser det vara nonsens. Där är jag inte riktigt ännu.
På ett sätt ignorerar jag svängningar (och aktiers betavärden) fullständigt. Det är ingenting jag överhuvudtaget väger in vid ett köp. Ej heller bryr jag mig om att mina innehavs värden ständigt fluktuerar. Beta är alltså ur den aspekten irrelevant för mig... Fast det är klart att en rejäl "svängning" neråt på (OBS!) goda grunder är otrevligt. Vissa bolag går mot noll och de vill man ju undvika.
Samtidigt är det denna risk (att kapitalet kan gå till noll kr) som gör att vårt förväntade avkastningskrav är högre. Vore aktier som bankkonton (satsat kapital har exakt noll volatilitet) skulle de också ha en liknande avkastning och det vore ju inte så kul...
Carolus
Carolus,
Raderanedan länk till ett annat gammalt inlägg om värdeinvesteringar och en variant jag tycker har, visst, forskningsstöd högbelånade lågbetainvesteringar. Till den hör genren hör exempelvis Warren Buffet och han är ju en ganska "riktig" värdeinvesterare :)
"Är värdeinvesteringar objektivt bäst?"
http://gottodix.blogspot.se/2015/02/ar-vardeinvesteringar-objektivt-bast.html
Tack för länken!
RaderaBelåning av aktieportföljen går bort direkt. Finns överhuvudtaget inte i min värld.
Mina förebilder är Benjamin Graham; Buffett och Munger; Chuck Carnevale (på Seeking Alpha) och Lundaluppen (inte nödvändigtvis i den ordningen...). Detta ger en fingervisning om min investeringsfilosofi även om jag förmodligen lägger större vikt vid utdelningar än dessa herrar.
Du skriver "För egen del är jag väldigt försiktig med att köpa ett bolag som förlorat kanske 30-40 procent av sitt värde. Oftast beror detta på att något hänt, även om det från början var ett kvalitetsbolag. Det kan inte vara en köpsignal att alla som investerat tid och pengar i bolaget är villiga att sälja billigt."
Apropå de två första meningarna: Det är klart att man inte ska kasta sig över varenda aktie som fallit så mycket, speciellt inte om det sker på goda grunder. Alla bolag stöter dock på problem och handlas ner utan att deras existens är hotad.
Det kan också bero på oerhört negativa marknadssentiment. Alla företag satt inte på värdelösa tillgångar under finanskrisen, inte ens alla företag i banksektorn...
Problemet var ju att ingen visste vilka som gjorde det och då handlas allting ner... Det är nog få som inte skriver under på att finanskrisen var ett gyllene köptillfälle...
Sista meningen i citatet har jag störst problem med. Det köps precis lika många aktier som det säljs. Det behöver inte vara nya ägare som tillkommer: befintliga ägare kanske köper mera.
Hur som helst, vad är det som säger att säljsidan är mer påläst än köpsidan (ens om det endast är nya ägare)? Är Buffett sämre påläst om han köper ett bolag första gången än någon som redan äger bolaget?
Man kan vända påståendet till sin raka motsats: det måste vara världens köpsignal när så många som investerat tid, pengar och kunskap villigt köper för fulla muggar när nivån är låg... Som sagt, även om alla köpare vore nytillkomna ägare (vilket inte alls är troligt) varför skulle de ha en slöja av okunskap över ögonen?
Hälsningar
Carolus
Buffet har ju haft mycket hjälp av belåning (även om han inte vill ha den i bolagen) men hävstång är förstås något man ska vara försiktig med. Här en spännande (och ofta citerad) artikel om hans strategi med högbelånad lågbeta.
Raderahttp://www.economist.com/node/21563735
Sedan menar jag inte att säljarna har mer rätt än köparna. Utan helt enkelt att marknaden för det mesta har hyggligt rätt. Kostar oljan 50 dollar fatet och inte 100 dollar så får man respektera att det är summan av många bedömningar. Visst kan det avvika uppåt eller nedåt ibland men då är det ofta osäkert vilka sektorer som sedan blir vinnare i nästa högkonjunktur.
Allt detta sagt - jag gillar både värdeinvesterare och deras strategi :)
Buffett och belåning: även solen har sina fläckar... ;-)
RaderaMan avsäger sig säljbeslutet och lämnar över det till banken (givet att man inte kan skjuta till kapital). Vidare tvingas man sälja när innehaven går ner. I själva verket ska man ju eventuellt köpa då... Jag skulle absolut inte vilja tappa kontrollen över portföljen på det viset.
Fast det spelar ingen roll vad någon annan säger. Vad jag vet är det livsfarligt att röka. Det skulle ha exakt noll påverkan på en yngre rökande människa om jag skrev det på dennes blogg... ;-)
Varje individ och generation måste begå egna misstag och förhoppningsvis dra lärdom av dem.
Jovisst speglar kursen samtliga marknadsaktörers (mer eller mindre begåvade) bedömningar. Dessa tror jag dock påverkas av en rad psykologiska faktorer och är alltså inte enbart rationella uträkningar i ett Excelark.
Vilka sektorer som är framtida vinnare bekymrar jag mig inte speciellt mycket om. Annorlunda är det som bekant med en "top down"-ansats. :-)
Mvh
Carolus
Vi har både bolån, sparande och aktier - det har sänkt risken i våra liv högst väsentligt. Bland annat kunde vi utan problem absorbera en hälsorelaterad smäll på halv miljon för några år sedan. Hade vi inte haft en bredd i vår portfölj hade det varit svårt att lösa. Det går inte att gå till banken när problemen redan kommit - så då hade vi nog åkt på att sälja huset mitt under en jobbig period. Dessutom har vi fått bättre spridning i portföljen genom att äga lite olika tillgångsslag - inte bara amortera ned bolånet. Så det finns många aspekter på det där.
RaderaEn annan reflektion är att det är nästan omöjligt att undvika belåning i investeringar, eftersom i princip alla bolag har någon form av hävstång.
Sedan när det gäller investeringsstil. Jag tycker det är bra att förstå lite olika infallsvinklar. Sedan är det ju till slut hur man själv är som styr. Jag är inte värdeinvesterare helt enkelt för att jag inte skulle vara bättre än marknaden på att välja bolag. Däremot är jag säker på och tycker mig ha sett att metoden, liksom flera andra, har många utövare som lyckas bra med den.
Hej,
RaderaJag kanske var oklar. När jag tackar nej till belåning (och tycker att det borde alla göra) menar jag alltså gällande min egen aktieportfölj. Jag sätter inte den i pant för att få låna mer kapital att investera för.
Hur företag är belånade är viktigt att ha klart för sig. Det är ju därför vi ägnar balansräkningen uppmärksamhet. Notera att jag inte per automatik är motståndare till att företag skuldsätter sig. Det krävs för att kunna expandera. Däremot ser jag inte med blida ögon om det vore för att ägna sig åt återköp av egna aktier eller lämna utdelning.
Att låna för bostadsköp eller för att skaffa sig en gedigen utbildning ser jag inte heller som negativt. Tvärtom! Det är få förunnat att äga sin bostad utan tillgång till lån. Bostadslån (och studielån) ger oss möjligheter vi annars vore utan. Jag skulle alltså inte ha några problem alls med att vara husägare med relativt hög belåningsgrad (70 till 75 procent).
Så är inte fallet med en aktieportfölj. I dagens aktielandskap med låga courtage kan vem som helst bygga upp en portfölj; den behöver ju inte vara i flermiljonersklassen. Tillgång till lån är definitivt inte nödvändigt i det sammanhanget.
Belåning av aktieportföljen anser jag vara ett farligt instrument med enda syfte att krama fler kronor ur en given kursrörelse. Fungerar utmärkt i en uppåtgående marknad och marknader går ju som alla som hållit på med aktier de senaste sex åren (en hel evighet) vet bara upp...
Jag har inga problem alls med olika investeringsstilar. Har börjat läsa din blogg eftersom jag tycker du skriver väl och gör intressanta ämnesval. Det är tydligt att det inte är en värdeinvesterares dagbok, men det är givande för mig ändå. Mitt största problem är att hänga med i det furiösa tempot... :-)
Hälsningar
Carolus
Sent tillägg men som jag ser på belåning så handlar det om 20% belåning (knockout el. Super) som investeras i aktier med god direktavkastning (och god historik) och då helt oberoende av kursrörelser på kort till medellång sikt.
RaderaLåter som en rimlig hävstång för en långsiktig investerare. Exempelvis ligger ju Såfa-fonden upp till man är i rätt hög ålder betydligt högre belånad.
RaderaSkrev på Irvings Investeringars blogg att hans analys av Emeco där han brände 75% av insatt kapital var det bästa blogginlägg jag läst under 2015. I klassen det mest obegripliga blogginlägg jag läst under 2015 framstår detta Vi omsätter mer än hela portföljen som en given kandidat. Jag sysslar med detta på heltid. Begrep ingenting.
SvaraRaderaMed vänlig hälsning
Lars
Ok, tack för återkopplingen... som inte var helt lätt att hänga med i. Du som är proffs. Hur stor andel av portföljen omsätter du årligen och varför?
Radera